<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Notiser i blickfånget &#187; Miljö</title>
	<atom:link href="http://www.digipro.se/tag/miljo/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.digipro.se</link>
	<description>Notiser i blickfånget, bloggen med korta och kärnfulla notiser. Även presentation av Bengt Jönsson och bengalkatterna Jazz &#38; Bullet.</description>
	<lastBuildDate>Sat, 03 Apr 2010 16:22:40 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0</generator>
		<item>
		<title>Framtidens bil &#8212; kör på luft!</title>
		<link>http://www.digipro.se/framtidens-bil-%e2%80%93-kor-pa-luft/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/framtidens-bil-%e2%80%93-kor-pa-luft/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 25 Oct 2008 02:58:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Trafik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=571</guid>
		<description><![CDATA[Frankrike: Jodå, det är så sant som det är skrivet. Ett franskt företag ligger bakom utvecklingen av en luftdriven bil vid namn Airpod One. F.n. är maxhastigheten 70 km i timmen och man kan köra 20 mil på en tank luft. Ekologiskt är det en dröm som blivit verklighet, och Mats Eklund, professor i industriell [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Frankrike:</strong> Jodå, det är så sant som det är skrivet. Ett franskt företag ligger bakom utvecklingen av en luftdriven bil vid namn <em>Airpod One</em>.</p>
<p>F.n. är maxhastigheten 70 km i timmen och man kan köra 20 mil på en tank luft.</p>
<p>Ekologiskt är det en dröm som blivit verklighet, och Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik, är mäkta imponerad av bilen. Problemet är bara att det inte finns några uppgifter om hur mycket energi som går åt för att komprimera luften som ska användas till bilen&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/framtidens-bil-%e2%80%93-kor-pa-luft/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Svenska älgar krymper&#8230;</title>
		<link>http://www.digipro.se/svenska-algar-krymper/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/svenska-algar-krymper/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 25 Jul 2008 09:12:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=363</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: Klimatpåverkan har vi ju hört en hel del om på senare år. Nu tror Sveriges Lantrbruksuniversitet att de norrländska älgarna kommer att bli både mindre och få tunnare päls, vilket man anser att beror på att älgen blir värmestressad. Man klarar alltså inte av sin i dag &#8221;stora kostym&#8221;, i form av stor kropp [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> Klimatpåverkan har vi ju hört en hel del om på senare år. Nu tror Sveriges Lantrbruksuniversitet att de norrländska älgarna kommer att bli både mindre och få tunnare päls, vilket man anser att beror på att älgen blir värmestressad. Man klarar alltså inte av sin i dag &#8221;stora kostym&#8221;, i form av stor kropp och tjock päls&#8230;</p>
<p>Det är de allt varmare somrarna och vintrarna som ligger bakom att man tror att älgarna kommer att kryma, och då så mycket som till en halvering på 100 år, jämfört med idag. Detta enlgit forskarna bakom projektet Arktiska Sverige&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/svenska-algar-krymper/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Snackesjuk papegoja stoppad!</title>
		<link>http://www.digipro.se/snackesjuk-papegoja-stoppad/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/snackesjuk-papegoja-stoppad/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 26 Jun 2008 22:00:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Korkat]]></category>
		<category><![CDATA[Livskvalité]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=280</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: I Lerum har miljönämnden bestämt sig för att papegojan Girli är för högljudd och snackesjuk. Redan 2002 tröttnade grannarna på att &#8221;gojan&#8221; snackade så mycket &#8221;goja&#8221; och vände sig då första gången till Miljönämnden. Det var ju inte nog med att det var Girli som var så snackesjuk, utan i trädgården ifråga fanns det [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> I Lerum har miljönämnden bestämt sig för att papegojan Girli är för högljudd och snackesjuk.</p>
<p>Redan 2002 tröttnade grannarna på att &#8221;gojan&#8221; snackade så mycket &#8221;goja&#8221; och vände sig då första gången till Miljönämnden. Det var ju inte nog med att det var Girli som var så snackesjuk, utan i trädgården ifråga fanns det ytterligare ca 40 burfåglar!</p>
<p>Miljönämnden beslutade att att Girli fick vistas i buren utomhus max 2 timmar på vardagar och totalförbud på helgerna &#8230; men ärendet är åter igen överklagat av ägaren!</p>
<p>Så nog kan man förstå varför grannarna klagar, för orkar inte grannarna lyssna på allt fåckelsnatter så kan man ju fårstå varför ägaren heller inte vill ha den sacksaliga gojan inomhus, eller hur?!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/snackesjuk-papegoja-stoppad/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Smörigt värre &#8230;</title>
		<link>http://www.digipro.se/smorigt-varre/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/smorigt-varre/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 12 May 2008 23:00:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Trafik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=466</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: I Malmö var det smörigt värre vid lunchtid under måndagen. En av Skånemejeriers bilar hann med att köra genom stora delar av sta&#8217;n &#8230; med läckande margarin! Bl.a. Kantyxevägen blev avstängd strax efter lunch för att man behövde rensa upp eftersom det var ganska halt &#8230; det var alltså smörigt värre kan man väl [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> I Malmö var det smörigt värre vid lunchtid under måndagen.</p>
<p>En av Skånemejeriers bilar hann med att köra genom stora delar av sta&#8217;n &#8230; med läckande margarin! Bl.a. Kantyxevägen blev avstängd strax efter lunch för att man behövde rensa upp eftersom det var ganska halt &#8230; det var alltså smörigt värre kan man väl säga!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/smorigt-varre/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Köpa miljöbil &#8230; tänk på säkerheten!</title>
		<link>http://www.digipro.se/kopa-miljobil-tank-pa-sakerheten/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/kopa-miljobil-tank-pa-sakerheten/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 20 Jan 2008 00:00:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Trafik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/kopa-miljobil-tank-pa-sakerheten/</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: När man ska köpa ny bil så är det förhoppningsvis en del som funderar på att köpa en miljöbil, men glöm då inte att tänka säkerhet också &#8230; Det är Näringsdepartementet som ansvarar för reglerna för vilka miljöbilar som ska få godkännt, men en sak har man glömt &#8230; att tänka trafiksäkerhet! Vissa av miljöbilarna [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> När man ska köpa ny bil så är det förhoppningsvis en del som funderar på att köpa en miljöbil, men glöm då inte att tänka säkerhet också &#8230;</p>
<p>Det är Näringsdepartementet som ansvarar för reglerna för vilka miljöbilar som ska få godkännt, men en sak har man glömt &#8230; att tänka trafiksäkerhet!</p>
<p>Vissa av miljöbilarna har inte ens antisladdsystem, vilket är nästan lika viktigt som säkerhetsbälte, berättar <em>SVT Text</em> i veckan.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/kopa-miljobil-tank-pa-sakerheten/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dyrare öl under 2008</title>
		<link>http://www.digipro.se/dyrare-ol-under-2008/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/dyrare-ol-under-2008/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jan 2008 05:00:17 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Drycker]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/dyrare-ol-under-2008/</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: Priset har stigit på både malt, humle, aluminium och transporter, vilket leder till högre ölpriser under 2008. Prishöjningen beräknas ligga på kring en krona burken &#8230; utöver skatten på 62 öre från årsskiftet. Maltens och humlens drastiska prisuppgång beror på att skörden regnade bort i delar av Europa förra året&#8230;]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> Priset har stigit på både malt, humle, aluminium och transporter, vilket leder till högre ölpriser under 2008.</p>
<p>Prishöjningen beräknas ligga på kring en krona burken &#8230; utöver skatten på 62 öre från årsskiftet.</p>
<p>Maltens och humlens drastiska prisuppgång beror på att skörden regnade bort i delar av Europa förra året&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/dyrare-ol-under-2008/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Skridskorna &#8212; en finsk uppfinning &#8230;</title>
		<link>http://www.digipro.se/skridskorna-en-finsk-uppfinning/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/skridskorna-en-finsk-uppfinning/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 28 Dec 2007 05:00:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Livskvalité]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>
		<category><![CDATA[Trafik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/skridskorna-en-finsk-uppfinning/</guid>
		<description><![CDATA[Finland: En brittisk undersäkning hävdar att skridskorna uppfanns i Finland för ca 4.000 år sedan. Det första paret skridskor lär ha gjorts av hästben och klarade en fart på ca 8 km i timmen, och kan jämföras med dagens moderna skridskor som klarar hela 60 km i timmen. Finland är kännt för att vara de [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Finland:</strong> En brittisk undersäkning hävdar att skridskorna uppfanns i Finland för ca 4.000 år sedan.</p>
<p>Det första paret skridskor lär ha gjorts <strong>av hästben</strong> och klarade en fart på ca 8 km i timmen, och kan jämföras med dagens moderna skridskor som klarar hela 60 km i timmen.</p>
<p>Finland är kännt för att vara <em>de tusen sjöarnas land</em>, och bakgrunden till uppfinningen lär ha varit att på ett enkelt sätt kunna korsa de frusna sjöarna istället för att ta den långa vandringsvägen runt sjön, berättar <em>SVT Text</em> på juldagen &#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/skridskorna-en-finsk-uppfinning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>50 år att släcka en brand&#8230;</title>
		<link>http://www.digipro.se/50-ar-att-slacka-en-brand/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/50-ar-att-slacka-en-brand/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 Nov 2007 12:00:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/50-ar-att-slacka-en-brand/</guid>
		<description><![CDATA[Kina: På 1950-talet började en kolgruva att brinna i Zinjiang i nordvästra Kina. Först nu, ca 50 år efter branden började, har brandmännen lyckats att släcka branden. Att nå själva härden, ca 100 meter under marken, tog 3 år. Under dessa 50 år lär branden släppt ut över 70.000 ton giftiga gaser per år och ca [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Kina:</strong> På 1950-talet började en kolgruva att brinna i Zinjiang i nordvästra Kina.</p>
<p>Först nu, ca 50 år efter branden började, har brandmännen lyckats att släcka branden. Att nå själva härden, ca 100 meter under marken, tog 3 år.</p>
<p>Under dessa 50 år lär branden släppt ut över 70.000 ton giftiga gaser per år och ca 12 miljoner ton kol har gått upp i rök, rapporterar <em>SVT Text</em> och tidningen <em>Nya Kina</em>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/50-ar-att-slacka-en-brand/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Självsläckande cigaretter</title>
		<link>http://www.digipro.se/sjalvslackande-cigaretter/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/sjalvslackande-cigaretter/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 21 Nov 2007 04:00:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/sjalvslackande-sigaretter/</guid>
		<description><![CDATA[Europa: Snart är det dax även för Europa att införa självsläckande sigaretter, och systemet finns redan i andra delar av världen, bl.a. i USA, Kanada och Australien. I huvudsak är det av säkerhetsskäl som man kan vinna mycket på detta, och inom EU hoppas man på att allt ska vara klart och genomfört till år [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Europa:</strong> Snart är det dax även för Europa att införa självsläckande sigaretter, och systemet finns redan i andra delar av världen, bl.a. i USA, Kanada och Australien.</p>
<p>I huvudsak är det av säkerhetsskäl som man kan vinna mycket på detta, och inom EU hoppas man på att allt ska vara klart och genomfört till år 2010, sedan återstår det att se om tobaksindustrin hinner med&#8230;</p>
<p><em>Men varför inte införa det frivilligt &#8230; kom igen, tobaksindustrin!!</em></p>
<ul>
<li>Se en längre artikel hos <a target="_blank" href="http://sydsvenskan.se/sverige/article280063.ece">sydsvenskan.se</a>.</li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/sjalvslackande-cigaretter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Planering inför domedagen</title>
		<link>http://www.digipro.se/planering-infor-domedagen/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/planering-infor-domedagen/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Nov 2007 04:00:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/planering-infor-domedagen/</guid>
		<description><![CDATA[Internationellt: På Svalbard finns det aktiverades för en tid sedan det nya domedagsvalvet. Här finns 4,5 miljon fröprover som ska fungera som en reserv för världens jordbruksväxter, skriver sydsvenskan.se. Fläktar håller igång cirkulationen i det stora bergrummet och ett kylagregat ser till att temperaturen ligger runt -18 grader, men först i februari börjar världens fröer att strömma [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Internationellt:</strong> På Svalbard finns det aktiverades för en tid sedan det nya <strong>domedagsvalvet</strong>. Här finns 4,5 miljon fröprover som ska fungera som en reserv för världens jordbruksväxter, skriver <a target="_blank" href="http://sydsvenskan.se/varlden/article280677.ece" title="Domedagsvalvet">sydsvenskan.se</a>.</p>
<p>Fläktar håller igång cirkulationen i det stora bergrummet och ett kylagregat ser till att temperaturen ligger runt -18 grader, men först i februari börjar världens fröer att strömma in till förvaringen.</p>
<p>Många av världens fröbanker har förstörts, såväl av naturkatastrofer som av krig, varför man nu gjort slag i saken och samlar allt på ett gemensamt ställe.</p>
<p>Säkerheten gör att stället är bombsäkert och ligger utanför riskzonen för havsnivåhöjningar, men frågan är hur säker man egentligen kan vara för klimatförändringarna &#8230;</p>
<ul>
<li>För mer detaljerad information,<br />
se komplett artikel på <a target="_blank" href="http://sydsvenskan.se/varlden/article280677.ece" title="Domedagsvalvet"><u><font color="#800080">sydsvenskan.se</font></u></a></li>
</ul>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/planering-infor-domedagen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Lätena</title>
		<link>http://www.digipro.se/bengaler/kattinfo/latena/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/bengaler/kattinfo/latena/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 02 Sep 2007 15:26:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[IT]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?page_id=85</guid>
		<description><![CDATA[Bengalen är en pratglad ras och nedan hittar du lite användbar information, både kattens läte, ansiktsuttryck och svansföring, men givetvis kan exempelvis lätet skilja sig mellan olika katter. Flera har påtalat ett bräkande ljud typ som ett får, men detta har jag själv inte upplevt hos min bengal&#8230; Ett mjau är mycket mer än ett [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Bengalen är en pratglad ras och nedan hittar du lite användbar information, både kattens läte, ansiktsuttryck och svansföring, men givetvis kan exempelvis lätet skilja sig mellan olika katter. Flera har påtalat ett bräkande ljud typ som ett får, men detta har jag själv inte upplevt hos min bengal&#8230;</p>
<p>Ett mjau är mycket mer än ett enda läte. Jamandet kan delas in i m-i-a-u och betyder olika beroende på vilken stavelse som betonas.</p>
<h2>Mmrrr</h2>
<p>Bara ett m-ljud betyder kontakt. Det använder kattmamman när hon kallar på sina ungar och två katter som tycker om varandra möts med ett <em>mmrrr</em>.</p>
<h2>Miiiiau</h2>
<p>När katten har ont betonas i-ljudet. Det utdragna i:et är en varningssignal om att något är obehagligt.</p>
<h2>Miaaaau</h2>
<p>När katten vill något betonas a-ljudet. A:et betyder <em>&#8221;jag vill ha&#8221;</em>. Ju längre a-ljud desto påstridigare är katten.</p>
<h2>Miauuuu</h2>
<p>Om inte katten får som den vill ha övergår a-ljudet till ett u-ljud. Katten är nu frustrerad eller ledsen.</p>
<h2>Spinnande</h2>
<p>Kattungar talar om för sin mamma att den mår bra och känner sig trygg genom att spinna. Spinnandet är den mest betydesefulla vänskapliga signalen en katt kan förmedla. Även om spinnandet för det mesta talar om att katten känner sig tillfreds kan den också spinna om den befinner sig i stressande miljöer eller när den har ont. I dessa situationer är spinnandet ett sätt att dämpa rädslan och det har en lugnande effekt.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/bengaler/kattinfo/latena/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Rökförbud även på den egna tomten?!</title>
		<link>http://www.digipro.se/rokforbud-aven-pa-den-egna-tomten/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/rokforbud-aven-pa-den-egna-tomten/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 24 Aug 2007 03:00:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Korkat]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Rättsligt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=73</guid>
		<description><![CDATA[Nu har det hänt! Rökförbud på den egna tomten! Miljödomstolen har börbjudit en kvinna i Åkarp att röka i sin trädgård &#8230; eller i stora delar av den, rättare sagt &#8230; Det är kvinnans granne, tillika advokat, som påstår sig behöva andningsmask när han går ut till sin bil. Grannen ville även att kvinnan skulle [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nu har det hänt! Rökförbud på den egna tomten! Miljödomstolen har börbjudit <strong>en kvinna i Åkarp</strong> att röka i sin trädgård &#8230; eller i stora delar av den, rättare sagt &#8230;</p>
<p>Det är <strong>kvinnans granne</strong>, tillika advokat, som påstår sig behöva andningsmask när han går ut till sin bil. Grannen ville även att kvinnan skulle betala vite på 2000:&mdash; varje gång hon rökte på fel ställe, men där gick gränsen tyckte domstolen&#8230;</p>
<p>Vill du läsa mer om detta, se även <a target="_blank" href="http://sydsvenskan.se/skane/burlov/article260672.ece" title="Sydsvenskans artikel">följande artikel hos Sydsvenskan</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/rokforbud-aven-pa-den-egna-tomten/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gamla virus väcks till liv när klimatet förändras?!</title>
		<link>http://www.digipro.se/gamla-virus-vacks-av-nar-klimatet-forandras/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/gamla-virus-vacks-av-nar-klimatet-forandras/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 23 Aug 2007 03:00:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=72</guid>
		<description><![CDATA[Nu har man kommit fram till att gamla virus som finns i polarisarna och ligger nedfrysta och där med är vilande, men dessa virus kan komma att väckas till liv och spridas till oss människor. Detta är en av de faror som vi människor kan drabbas av i takt med den stora miljöförändring som sker, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nu har man kommit fram till att <strong>gamla virus</strong> som finns i polarisarna och ligger nedfrysta och där med är vilande, men dessa virus kan komma att <strong>väckas till liv</strong> och spridas till oss människor.</p>
<p>Detta är en av de faror som vi människor kan drabbas av i takt med den stora miljöförändring som sker, och i detta fallet att polarisarna ständigt minskar, enligt glaciologen Andy Hodson.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/gamla-virus-vacks-av-nar-klimatet-forandras/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Köp inte vatten på flaska &#8230; då hotar du miljön!</title>
		<link>http://www.digipro.se/vatten-pa-flaska-i-svenska-butiker-hotar-miljon/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/vatten-pa-flaska-i-svenska-butiker-hotar-miljon/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 20 Aug 2007 03:00:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=69</guid>
		<description><![CDATA[I Sverige har konsumtionen av vanligt vatten på flaska ökat med närmare 400% de senaste tre åren, och koldioxidutsläppet är ca 1.000 gånger högre än för samma mängd kranvatten (!), enligt Konsumentföreningen Stockholm. Det är inget fel på det svenska kranvattnet och därför är det ett ett stort miljöhot och totalt vansinne att folk kan [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>I Sverige har konsumtionen av <strong>vanligt vatten på flaska</strong> ökat med <strong>närmare 400%</strong> de senaste tre åren, och <strong>koldioxidutsläppet är ca 1.000 gånger högre</strong> än för samma mängd kranvatten <strong>(!)</strong>, enligt Konsumentföreningen Stockholm.</p>
<p>Det är inget fel på det svenska kranvattnet och därför är det ett <strong>ett stort miljöhot</strong> och <strong>totalt vansinne</strong> att folk kan få för sig att gå till affären och <strong>betala dyra pengar</strong> för att få något som man redan har i kranen&#8230;</p>
<p><strong>Förslag:</strong> Tappa ditt eget vatten &mdash; från kranen &mdash; och ställ in det i kylen! Smaksätt med några skivor citron eller apelsin!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/vatten-pa-flaska-i-svenska-butiker-hotar-miljon/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Glupsk fisk äter malarialarver</title>
		<link>http://www.digipro.se/glupsk-fisk-ater-malarialarver/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/glupsk-fisk-ater-malarialarver/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 13 Aug 2007 11:22:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=60</guid>
		<description><![CDATA[Kenyanska forskare har kommit fram till att det borde gå att använda sig av en larvätande ciklidfisk i bekämpningen mot malaria. I ett försök som gjorts så minskade antalet malariamygglarver med ca 94% där man inplanterat denna glupska lilla fisk, jämfört med en tredubbling där ingen inplantering skedde&#8230;]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Kenyanska forskare har kommit fram till att det borde gå att använda sig av en larvätande ciklidfisk i bekämpningen mot malaria.</p>
<p>I ett försök som gjorts så minskade antalet malariamygglarver med ca 94% där man inplanterat denna glupska lilla fisk, jämfört med en tredubbling där ingen inplantering skedde&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/glupsk-fisk-ater-malarialarver/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Om mig</title>
		<link>http://www.digipro.se/om-mig/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/om-mig/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 11 Aug 2007 20:59:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[IT]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Nöje]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?page_id=58</guid>
		<description><![CDATA[Jag heter Bengt Jönsson och är född i juli 1966, och bor i centrala Malmö tillsammans med mina bengalkatter &#8212; Jazz Man och Black Bullet Bakgrund &#8230; Typograf / Grafiker: 1982-1988 (82-85 parallellt med gymnasiet) med text- och annonssättning, administration och distribution på en lokaltidning i Malmö. Typograf / Grafiker: 1988-2009 på civiltryckerier i Malmö [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><img style="float: right; border: black 1px solid;" title="Bengt Jönsson" src="http://www.digipro.se/uploads/bengt_front.jpg" alt="Bengt Jönsson" />Jag heter Bengt Jönsson och är född i juli <a title="Vad hände 1966" href="http://en.wikipedia.org/wiki/1966#July" target="_blank">1966</a>, och bor i centrala <a title="Information om Malmö" href="http://www.malmo.com/" target="_blank">Malmö</a> tillsammans med mina <a title="Bengalkatter" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bengal_cat" target="_blank">bengalkatter</a> &mdash; <a title="Bengal-katterna Jazz &amp; Bullet" href="/bengaler/" target="_blank">Jazz Man</a> och <a title="Bengal-katterna Jazz &amp; Bullet" href="/bengaler/" target="_blank">Black Bullet</a></p>
<h2>Bakgrund &hellip;</h2>
<p><strong><a title="Information om Typograf" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Typograf" target="_blank">Typograf</a></strong> / <strong><a title="Information om Grafiker" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafiker" target="_blank">Grafiker</a>:</strong> 1982-1988 (82-85 parallellt med gymnasiet) med text- och annonssättning, administration och distribution på en lokaltidning i Malmö.</p>
<p><strong><a title="Information om Typograf" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Typograf" target="_blank">Typograf</a></strong> / <strong><a title="Information om Grafiker" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafiker" target="_blank">Grafiker</a>: </strong>1988-2009 på civiltryckerier i Malmö med både textinskrivning, kalenderproduktioner, internationella samproduktioner, bibelproduktioner, webbproduktioner samt klassisk originalproduktion.</p>
<p>Även beredning av kundjobb i form av <a title="Information om PreFlight" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Preflight" target="_blank">PreFlight</a>, provtryck / korrektur och efter godkännande av kund levererades högupplösta <a title="Information om PDF-filer" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Pdf" target="_blank">PDF</a>-filer till <a title="Information om PrePress" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Prepress" target="_blank">PrePress</a>.</p>
<p>Systemlösningar i form av webbaserat orderdersystem för trycksaksbeställare, s.k. web-to-print-system, och då både Prinfo DesignStore och Prinfo OnLine (baserat på EFI Digital StoreFront).</p>
<p><strong><a title="Information om Typograf" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Typograf" target="_blank">Typograf</a></strong> / <strong><a title="Information om Grafiker" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafiker" target="_blank">Grafiker</a>:</strong> Sedan 2010 på en produktionsbyrå i centrala Köpenhamn med bokproduktion &mdash; både klassiska böcker och läromedel &mdash; för såväl tryck som eBöcker, men även viss annan originalproduktion.</p>
<h2>Bloggen &hellip;</h2>
<p>började jag med i augusti 2007, efter att en bekants leverantör &#8221;inte fick till det&#8221; med <a title="wordpress.org" href="http://www.wordpress.org" target="_blank">WordPress</a>, vilket väckte mitt intresse, och var igång på en halv dag. Efter det fixade vi även sammanslagning av hans blogg och hemsida. Så var det med det!</p>
<h2>Varför just notiser &hellip;</h2>
<p>När jag arbetade på tidningen hade vi lokala notiser som utfyllnad, vilket ledde till mitt intresse för den typ av notiser som idag finns på bloggen.</p>
<p>Efter tiden på tidningen skrev jag lite från och till, mer för nöjesskull. Tyvärr så är inte allt mateiral daterat, och jag har valt att inte aktivera material som inte är daterade.</p>
<h2>Övrigt</h2>
<p>Har också gett <strong>mig själv</strong> och <strong>mina katter</strong> en egen vrå på på webbplatsen!</p>
<p>Befintliga webbplats är gjord i <a title="Information om WordPress &mdash; www.wordpress.org" href="http://www.wordpress.org" target="_blank">WordPress</a>, ett <a title="Information om Blogg och blogg-system" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Blog" target="_blank">blogg</a>- och <a title="Information om CMS-system" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Content_management_system" target="_blank">CMS</a>-system, och min tidigare webbplats använde <a title="Information om CMS Made Simple &mdash; www.cmsmadesimple.org" href="http://www.cmsmadesimple.org/" target="_blank">CMS Made Simple</a>. Kan man HTML- och CSS-kodning är det relativt enkelt att modifiera i, eller bygga från noll, med lättanvänd administration i båda fallen. Modifiering i WordPress förutsätter dock att man inte är räds lite PHP-kod, eftersom det är blandad miljö med PHP-HTML.</p>
<h2>Kontakt</h2>
<p><a title="Kontakta Bengt via e-post" href="javascript:Transpose_Email('contact.bj','digipro.se','[digipro.se] Kontakt')">contact.bj [·] digipro.se</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/om-mig/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tjuv lämnade spår efter sig</title>
		<link>http://www.digipro.se/tjuv-lamnade-spar-efter-sig/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/tjuv-lamnade-spar-efter-sig/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 24 Apr 2003 19:08:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Korkat]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Polis]]></category>
		<category><![CDATA[Rättsligt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=43</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: En 50-årig tjuv på Gotland stal olja från Gotlands Energi, men när polisen kopplades in var det ganska lätt att spåra tjuven. Tanken som oljan transporterats i läckte, och det var bara att följa spåret till tjuvens gård utanför Visby! Väl hemma hos mannen hittade man både olja och hembränningsmaskin. Nu misstänks mannen för [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> En 50-årig tjuv på Gotland stal olja från Gotlands Energi, men när polisen kopplades in var det ganska lätt att spåra tjuven.</p>
<p>Tanken som oljan transporterats i läckte, och det var bara att följa spåret till tjuvens gård utanför Visby!</p>
<p>Väl hemma hos mannen hittade man både olja och hembränningsmaskin. Nu misstänks mannen för tre olika brott. Stöld av oljan, miljöbrott för att olja läckt ut samt för brott mot alkohollagen!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/tjuv-lamnade-spar-efter-sig/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sköldpaddas lyx kostade 140.000 kr</title>
		<link>http://www.digipro.se/skoldpaddas-lyx-kostade-140000-kr/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/skoldpaddas-lyx-kostade-140000-kr/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 03 Sep 2002 18:48:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ansvar]]></category>
		<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Korkat]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=30</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: En sköldpadda i Helsingborg levde lyxliv i 1,5 år. Notan slutade på 140.000 kr, skriver HD. Vattnet hade fått stå rinnande för att sköldpaddan skulle få 36-gradigt vatten. De luxuösa badvanorna ledde till att 5.000 kubikmeter vatten förbrukades. Det hela avslöjades då fastighetsägaren bestämde sig för att ta reda på varför kostnaderna för vatten [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> En sköldpadda i Helsingborg levde lyxliv i 1,5 år. Notan slutade på 140.000 kr, skriver HD. Vattnet hade fått stå rinnande för att sköldpaddan skulle få 36-gradigt vatten.</p>
<p>De luxuösa badvanorna ledde till att 5.000 kubikmeter vatten förbrukades.</p>
<p>Det hela avslöjades då fastighetsägaren bestämde sig för att ta reda på varför kostnaderna för vatten och fjärrvärme i hyreshuset på ett mystiskt sätt skjutit i höjden.</p>
<p>Lägenhetsinnehavaren har lovat att ersätta ägaren för kostnaden.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/skoldpaddas-lyx-kostade-140000-kr/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Flytande soptipp hemma efter 16 år</title>
		<link>http://www.digipro.se/flytande-soptipp-hemma-efter-16-ar/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/flytande-soptipp-hemma-efter-16-ar/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 19 Jul 2002 18:57:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Trafik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=24</guid>
		<description><![CDATA[USA: 1986 avseglade ett lastfartyg med 14.855 ton med brända sopor. Tanken var att soporna skulle dumpats på en konstgjord ö i Bahamas, men myndigheterna ångrade sig, vilket ledde till att fartyget börajde &#8221;de fördömdas världsomsegling&#8221;. Fartyget vägrades resa genom flera länder, har sålts och bytt namn vid två tillfällen under resan. Och först nu, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>USA:</strong> 1986 avseglade ett lastfartyg med 14.855 ton med brända sopor. Tanken var att soporna skulle dumpats på en konstgjord ö i Bahamas, men myndigheterna ångrade sig, vilket ledde till att fartyget börajde &#8221;de fördömdas världsomsegling&#8221;.</p>
<p>Fartyget vägrades resa genom flera länder, har sålts och bytt namn vid två tillfällen under resan. Och först nu, efter en 16 år lång världsomsegling, återkommer fartyget till Pennsylvania i USA det som återstår av sopberget.</p>
<p>Under världsomseglingen har man nämligen dumpat delar av sin last på öar och i vattnet, och nu återstor bara 2.500 den ursprungliga lasten på 14.885 ton, vilket kommer att leda till fängelsestraff för de skyldiga.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/flytande-soptipp-hemma-efter-16-ar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vildsvin festade loss</title>
		<link>http://www.digipro.se/vildsvin-festade-loss/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/vildsvin-festade-loss/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 15 Jul 2002 18:56:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Notiser]]></category>
		<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=22</guid>
		<description><![CDATA[Sverige: Efter det tidigare larmet om höga halter akrylamid i matvaror, bl.a. onyttigheter som chips m.m. var det många som gärna avstod från de varor som var i farosonen. ICA valde att dumpa runt 16 ton av sina produkter i Linnerydsskogen utanför Växjö. Inte ont anande satte en flock vildsvin glatt i sig av varorna, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sverige:</strong> Efter det tidigare larmet om höga halter akrylamid i matvaror, bl.a. onyttigheter som chips m.m. var det många som gärna avstod från de varor som var i farosonen.</p>
<p>ICA valde att dumpa runt 16 ton av sina produkter i Linnerydsskogen utanför Växjö.</p>
<p>Inte ont anande satte en flock vildsvin glatt i sig av varorna, inte ont anande om att mannen som dumpade varorna tillika var jägare, och fick då med sig några vildsvin hem&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/vildsvin-festade-loss/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Skandinavien-Australien på 30 minuter</title>
		<link>http://www.digipro.se/skandinavien-australien-pa-30-minuter/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/skandinavien-australien-pa-30-minuter/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 Mar 1988 19:00:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Trafik]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=11</guid>
		<description><![CDATA[Sedan starten i början-mitteln av 70-talet har man byggt mer än sexton Concorde, varav minst tio fortfarande är i tjänst. Bortsett från Rymdfarten, är Concorden det mest avancerade flyg människan förfogar över &#8212; för närvarande. Under de närmaste åren, beräknar de mest optimistiska experterna att det skall gå att flyga från Skandinavien till USA på [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Sedan starten i början-mitteln av 70-talet har man byggt mer än sexton Concorde, varav minst tio fortfarande är i tjänst. Bortsett från Rymdfarten, är Concorden det mest avancerade flyg människan förfogar över &mdash; för närvarande.</strong></p>
<p>Under de närmaste åren, beräknar de mest optimistiska experterna att det skall gå att flyga från Skandinavien till USA på 15 minuter, och till Australien på ca 30 minuter.<br />
<span id="more-11"></span></p>
<h2>29 gånger ljudhastigheten</h2>
<p>Utvecklingsarbetet på de nya hypersoniska flygplanen har varit igång en tid. Hypersonisk avser överljudsflygning på upp till Mac5 &mdash; 5 gånger ljudhastigheten. För kommande generationer beräknar man att man ska kunna uppnå så mycket som Mac29 &mdash; 29 gånger ljudhastigheten.</p>
<h2>60 0000 kronor per timme</h2>
<p>För att klara av att flyga i Mac2,2 &mdash; Concordens maxfart &mdash; använder man idag 4 stycken Olympusmotorer, vilka tillsammans förbrukar inte mindre än 24.000 liter flygbränsle per timme, till ett pris av 60.000 kronor. Trots detta, har både Frankrike och Storbritannien gett sig in i den nya flygplansteknologin. Det är dock i USA som de stora pengarna satsas. Här har man erfarenhet av avancerad flygning, då bl a flygningar mellan världsrymd och vanligt luftrum.</p>
<h2>100 miljarder</h2>
<p>Finansieringskostnaderna ligger i storleksordningen runt 100 miljarder, och det är summor som inte ens flygjätten Boing klarar av att lägga ut. Ett nytt plan beräknas &mdash; snålt tilltaget &mdash; att gå löst på ca 4 miljarder. En ny jumbojet kostar idag ca 1 miljard.</p>
<h2>Scramjet</h2>
<p>De vanliga jetmotorerna fungerar enbart upp till runt Mac2-3, varför den amerikanska flygindustrin nu är i full gång med forskning och utvecklingsarbete inom området scramjet-motorer. Scramjet är en kombination av raketmotorer och vanliga reaktionsmotorer.</p>
<h2>Glasfiber-skivor mot friktionsvärme</h2>
<p>För att klara av friktionsvärmen, måste man få fram nya och bättre material. Återinflygningen i den tätare atmosfären sker på samma sätt som med rymdfärjan, dvs genom glidflygning. Nya material behövs av både hållfasthetsskäl och för att skydda olika elektroniska komponenter i bl a manövreringssystemet. Praktiska experiment har redan visat att mycket tunna skivor av glasfiber klarar av att utestänga temperaturer uppemåt 1.500 grader C.</p>
<p>Sedan kan man genom ställbara vingar på flygplanen få dem att flyga i olika fartområden.</p>
<h2>Flyghöjd: 70 000 meter</h2>
<p>För att ljudbangen inte skall nå jordytan, måste en Concorde hålla en flyghöjd på runt 20 000 meters höjd. För att kunna flyga de nya hypersoniska flygvidundren, måste man hålla en flyghöjd på runt 70.000 meters höjd, för att ljudbangen inte skall nå jordytan.</p>
<h2>Nästa sekelskifte?</h2>
<p>Att det går att få fram denna typen av flygplan redan före nästa sekelskifte är ingenjörerna överens om, men det kommer att kosta otroliga summor för både flygbolag och för dem som vill åka som passagerare.</p>
<p>Tekniken finns, men det är svårt att fatta något beslut, om man ska bygga de nya planen.</p>
<h2>Avvaktar</h2>
<p>Flygbolagen avvaktar bestämt med några principbeslut, då man fortfarande inte har löst problemet med passagerarnas bekvämlighet.</p>
<p>Hur det sedan blir med de flygande vidundren, får nog framtiden utvisa, men en sak är säker, planen kommer av ekonomiska skäl t v bara att sättas in på långdistansflygningar.</p>
<hr size="1" /><em>(artikeln tidigare publicerad i Malmö-/Limhamns-tidningen 1982-1988)</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/skandinavien-australien-pa-30-minuter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ett nytt jorden på konstgjord väg</title>
		<link>http://www.digipro.se/ett-nytt-jorden-pa-konstgjord-vag/</link>
		<comments>http://www.digipro.se/ett-nytt-jorden-pa-konstgjord-vag/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 Mar 1988 17:00:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>bengt</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Natur]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.digipro.se/?p=9</guid>
		<description><![CDATA[Som vanligt är det i USA det händer igen. Här har man för en tid sedan satt igång ett projekt för att undersöka människans möjligheter för att finna en miljö som skulle kunna fungera så pass så att man skulle kunna bosätta sig utanför Jorden. Forskningsprojektet ”Space Biospheres Projekt &#8212; Biosphere II” kommer 1989-90 att [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Som vanligt är det i USA det händer igen. Här har man för en tid sedan satt igång ett projekt för att undersöka människans möjligheter för att finna en miljö som skulle kunna fungera så pass så att man skulle kunna bosätta sig utanför Jorden.</strong></p>
<p>Forskningsprojektet ”Space Biospheres Projekt &mdash; Biosphere II” kommer 1989-90 att gå in i sitt praktiska skede. Åtta forskare &mdash; fyra män och fyra kvinnor &mdash; kommer då att låsa in sig i en specialbyggd anläggning.<br />
<span id="more-9"></span></p>
<h2>Jorden i miniatyr</h2>
<p>Arizona-öknen i USA &mdash; på gränsen till New Mexico &mdash; kommer att bli de åtta forskarnas hem de närmaste två åren. Den enda kontakten som de kommer att ha med omvärlden är en telefon.</p>
<p>Anläggningen i sig är ett jorden i miniatyr, närmare bestämt på 9.000 kvm. Forskarna har här återskapat ett perfekt ekologiskt system från olika delar av världen. Här finns både en tropisk regnskog, träskmarker, en ocean, savann, bostadsområde och mycket annat.</p>
<p>Anläggningen i sig är självförsörjande, vilket medför att när man, väl allt är på plats, inte behöver något från omvärlden, utan här producerar man allt man behöver.</p>
<h2>Vetenskapens största framsteg</h2>
<p>Om teorierna som forskningsprojektet grundar sig på håller, kommer det att bli ett av vetenskapens största framsteg. Projektet är samtidigt det första i sitt slag, och planeras hamna på runt 200 miljoner kronor för att genomföra projektet. Man skall då försöka att praktiskt bevisa att teorierna om att det går att flytta ett ekologiskt system, och att det fungerar på konstgjord väg.</p>
<p>Det aktuella forskarteamet har i flera år hållit på med experiment om flyttbar atmosfär, även kallad biosfär.</p>
<h2>Kapplöpning?</h2>
<p>I anslutning till denna konstgjorda miljö, kommer givetvis också att ta fram uppgifter om vilka djur och växter som klarar sig i denna konstgjorda miljö, och vilka som kommer att slås ut pga miljön. Men den stora frågan är nog fortfarande, om det för människan går att leva på detta sätt, för i så fall kommer en gammal dröm att gå i uppfyllelse för många &mdash; och då bl a för dagens vetenskap.</p>
<p>Man bör dock inte sticka under stäv med projektets känslighet, med tanke på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet, eftersom båda nationerna i möjligaste mån försöker, eller åtminstone planerar, att bygga gigantiska bostadsanläggningar i rymden, och vad skulle inte ett positivt resultat från detta forskningsprojekt kunna leda till. Kanske t o m en kapplöpning om byggnationen utanför jorden.</p>
<hr size="1" /><em>(artikeln tidigare publicerad i Malmö-/Limhamns-tidningen 1982-1988)</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.digipro.se/ett-nytt-jorden-pa-konstgjord-vag/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
